lördag 8 februari 2014

Det finns så många fina runt om mig

Vår lilla moster Kajsa bor hos oss nu ett tag framöver. Hon gör sin praktik i Timrå så det passar ju så bra att hon får bo med oss Brödlösingar eftersom jag jobbar i Timrå och Micke också åker förbi Timrå till och från jobbet. Det fungerar så bra och Tuvis är så glad över att ha "Ka-ka" här. Vi med såklart! Det är ju även både praktiskt och trevligt att vara tre vuxna i hushållet. 

Ka-ka och Tuvis

I söndags när jag kom hem från stallet så hade Kajsa lagat mat och tänt ljus och gjort så fint och mysigt. Kanonfina Kajsan <3 På lördagen hade vi en tjej-dag på stan och shoppade, lunchade och fikade. Tuvis lekte snällt medan vi åt men hon var lite gnällig under delar av  shoppingen då hon blev trött. Vi åkte hem och då skulle skruttis sova i bilen hade vi tänkt, men skruttis tog bara en powernap och vaknade just när jag skulle rida för då hade vi åkt till stallet. Då var det tur att moster var med för då fick hon rida medan mamman bar runt på en mammig skruttis. På slutet red mamman och skruttisen också, och det gick så bra! Vi hade en härlig dag ihop och på kvällen åt vi Tuvis favoriträtt korv. Dubbla efterrätter blev det och sedan lite smått och gott till "mellon". Fantastiskt!  Det gör vi om snart va Kajsa och Tuvis? <3 

Finaste hästen och bästa lillmoster

<3

Ojiji och jag jobbar lite vid hand då och då och jag märker hur det arbetet direkt hänger ihop med ridningen. Jag är noggrann med vår läxa gällande tänket framåt, från Birgitta, och jag märker stor skillnad redan. Jag har tidigare sett det som att Ojiji har lite  mindre lätt för samlingen, (allt beror ju givetvis på vem/vad man jämför med), men med Birgittas hjälp så förstår jag att så är ju inte fallet. Vi behöver inte "träna" så mycket på samlingen, utan istället på att hela tiden ha ett jämnt flöde, energi och tänk framåt och be om lite mer tonus för Ojiji behöver lite mer utmaning i arbetet för att helhjärtat engagera sig. 

Häromdagen märkte jag verkligen att resultaten börjar trilla in så smått. Vi jobbade för hand och han var så väldigt lyhörd. Placeringen i skolorna var så självklar, och energin var så "lätt" och jämn. Han har aldrig haft någon riktigt bra energi i och ur skolor och samling för hand i skritt, men nu börjar det hända lite tror jag! Riktigt trevliga steg och härlig inställning. Han tycker att det är så kul nu när jag har "höjt ribban" lite och han vet vad han ska göra för att få beröm. 

Jag hade bestämt mig för att sätta ajfånen på staketet till ridbanan och filma lite när jag red häromdagen. Just det passet var han så himla trevlig och vi fick en riktigt fin känsla i "trappan", som övningen kallas, underbart! Han var bara så där kalasfin från första steget så jag riggade upp lilla tekniken och tänkte att nu får vi med det här fina på film, vad kul! Det var bara det att vi var helt klara precis när kameran började filma. Precis där och då var vi egentligen helt nöjda (även om vi bara ridit i ca 25 min). Det kände jag i första steget men tänkte att nu när jag riggat upp det här så provar vi väl några varv. Men det kändes som att Ojijis bakben var två mil bakom oss och vi båda ville egentligen bara sluta. Jag filmade i fem minuter men vi lyckades inte få till mer än ett par steg som var något att se. På slutet av den korta filmen hör man mig skratta för att det var så misslyckat! Ibland är man bara klar, och man ska inte fortsätta då! 
;-)

Idag fick vi en härlig tur, en timme efter vägen, och duktiga killen rörde knappt en fena när en pojke åkte nära förbi oss med en cross. Däremot rörde han på fenorna rejält på väg hemåt! Han "stack" till och med när jag så smått började att korta upp tyglarna i skritt. Pang iväg i rejsgalopp! Tårarna sprutade av farten och jag gapskrattade! Jag kom att tänka på att det var ju på exakt samma sträcka som Ojiji och Nokke stack en gång med mig och Yvonne när vi red i repgrimma. Ha ha! Det var helt galet! 


Jag har börjat att använda rösten lite mer nu när jag rider för det fungerar så bra. Galopp säger jag och direkt rullar vi in i hans fantastiska galopp! Underbart! Så skönt att bara sitta helt stilla, ingen galoppfattning här inte! 

Det går jättebra på dagis nu, hjärtat trivs verkligen och det är det viktigaste! Vår duktiga "stor-tjej" som kan allting i hela världen redan. Jag funderar på att gå med i föräldrarådet faktiskt. 
Kan allting 

I hela 

Världen!

Idag har vi haft en mysig lördag med massor av pulkaåkning. Tuvis har åkt traktor med pappa också och skottat.

Finaste Tuvis.

Ikväll blir det "'mellon" och någonting gott  till det. Gjorde världens godaste  tårta till Kajsa i onsdags när hon fyllde 25 år. Mumsigt födelsedagsfika minsann! 
Mumsis mello-mys

Funderar på tapet i hallen/trappen. Boråstapeter har mycket fint. 
Tapetorama.se 

Imorgon hoppas jag på en lika bra dag och att jag och Marie kan rida ut tillsammans! Vi har mer kontakt nu när det bara är vi kvar i stallet, och Marie är världens bästa Marie som alltid ställer upp på alla sätt och vis,  oavsett om det gäller barn eller häst. De bästa och finaste vännerna har jag alltid fått genom hästarna/stallet. Så glad att jag har min Marie som verkligen visar att hon bryr sig om mig/oss<3 



2 kommentarer:

mormor sa...

Otroligt fina o mysiga bilder, vi längtar till er.

Klart du, el Micke ska vara med i föräldrarådet då har ni ju en möjlighet att påverka till det bättre, om något inte är som ni önskar.

Kramar o pussar från mm o mf

Yvonne sa...

Åh vad roligt med ett nytt inlägg!
Jag har ju ingen koll på er längre ;-) *fniss*

Kom och hälsa på snart!
Du har ju inte träffat Maxine och småkossorna :D