Träd häst korv

Det slog mig häromdagen att jag är alldeles tokig i det här trädet. Mitt träd, vad jag älskar detta träd. Det är bara mitt träd och det är så vackert. Titt som tätt springer jag ut och tar kort på mitt träd, för himlen samspelar så fint med trädet, och ljuset blir magiskt bakom trädet. Jag tittar alltid på mitt träd när jag är ute , fina snälla trädet. 

Jag har många kort på mitt träd. Naturen och djuren ger oss så mycket fint, det gäller att ta vara på det. 

Ojiji gav mig en fin och annorlunda gåva häromdagen.  Jag har under den senaste tiden funderat lite över vad han har lärt mig genom åren och kommit fram till att det är vikten av avslappning. Jag har under många år trott att Ojiji varit avspänd när han i själva verket inte alls varit det. Insikten om detta växte fram under en period när jag sökte efter rätt väg i mitt hästeri. 

Sedan jag för några år sedan ändrade några viktiga detaljer i min ridning märker jag direkt när Ojiji inte är helt avspänd. Ett exempel på det är när vi under ett ridpass kommer till samlingen och jag känner att han inte lyssnar på små vibrationer i stången, när jag märker att jag får börja ta lite mer i tygeln. Då ringer varningsklockorna och han måste få tid till att släppa spänningarna han bär på just då. Han behöver få lång tygel och få sträcka ut hela halsen och överlinjen. 

Ett annat exempel på det är när han helt enkelt bara "tar bettet" och kör ner huvudet och pinnar på i full fart. :-) Just det gjorde han den här dagen. Gång på gång, vägrade något annat. Självklart lyssnar jag på honom, skrattandes skumpade jag runt i full fart och Ojijis mule nästan släpade i marken! Men när jag bad om galopp så hände något. Hela hästen "kom upp", och genom världens finaste mjukaste galoppfattning gled vi in i en stark, balanserad, samlad, underbar galopp. Han bara rullade på i den här härliga gångarten och det var en underbar dans! Ojijis galopp är bra i vanliga fall, men det här! Trots hårt och isigt underlag så gav han mig den här fina presenten i galopp, flera gånger om! I trav var det bara spårhund och full fart så jag växlade mellan gapskratt och den här underbara känslan. 

När jag satt av så rann tårarna. Ojijis blick sa ungefär "Tack matte för att du lät mig få sträcka ut i trav, jag kunde inte göra något annat i trav idag, men i galopp kunde jag, och då ville jag ge det till dig". Kalla mig gärna fånig, men så var det! Min finaste häst som lär mig så mycket om livet <3 Det gäller att lyssna och ta in det våra kloka vänner lär oss, varje sekund. 

Tack Ojiji <3

Tuvis gillar den lilla vita också.

Min finaste Tuvis är lika underbar hon. Hon har utvecklats till en bestämd men väldigt kärleksfull ung tös. Hon vill läsa böcker, sjunga, säga ramsor och mysa mest av allt. Hon har blivit så otroligt kärleksfull mot katterna, och Mumsi, som faktiskt stannar kvar när lilla T springer fram till henne, får massor av pussar och "gos" av Tuvalie. Tusse får en puss i förbifarten. ;-)

Puss

Finaste Tuvis var med till både biltvätten, bilbesiktningen, mataffären och stallet idag. Jag trodde hon skulle bli less och visste inte om jag skulle hinna med allting. Men vilken ängel. I stallet blev hon lite less när jag mockade så då fick hon sitta i bärryggsäcken. Där satt hon snällt och tuggade på en morot när jag mockade och fixade mat till två hästar, borstade och fixade med Ojiji . Jag provade även att gå en promenad med O, och det gick ju hur bra som helst, bara det att jag fick stanna då och då så Tuvis fick lägga kinden mot sin stora vän och gosa och klappa honom lite. Jag dog en smula för de var så söta. <3 

Hon smiter ner till hästarna och vill inte åka hem från stallet.

Sedan Tuvalie började sova en gång om dagen så sover hon så bra och länge på dagen, helst i bilen, så jag har kunnat rida på ridbanan och fixa klart i stallet flera gånger nu under hösten/början av vintern. Perfekt. Bästa barn! 

Idag har jag köpt en ny pixibok till henne, ska bli kul att se vad hon tycker om den imorgon! Jag fick gömma  undan hennes gummistövlar idag. De har stått framme, och så fort hon ser dem vill hon ta på sig dem och så går hon runt med dem på inomhus. Hela dagen. Och blir alldeles svettig om fötterna. Så jag tar och gömmer dem ett tag så att de små svettfötterna får vila lite ;-)  Hon är rolig nu för hon vill gärna "klä ut sig" och gå omkring och vara "tjusig". Med fuskpälsmössa, vantar och stövlar! 

Klä ut sig med hörselkåpor går också bra. 

Nu eldar jag "cozy Christmas" i aromabrännaren och jag har köpt några hyacinter. Det sista inför advent ska jag fixa klart nu i dagarna. Jag längtar så till jul, men vill inte att tiden ska springa iväg heller. Det ska njutas varje dag. Det var jättemysigt i söndags när vi var på julmarknad här i Kovland. Vi köpte världens godaste ost och korv. En korv med bara fårkött, vitlök och rosmarin. Försvinnande gott! Den måste vi åka upp till Liden och köpa även till jul Micke. 

Fynd och gnäll

Hallen känns som evighetsprojekt men vi har gjort lite mer än halva jobbet nu tror jag. Det är ju ett ganska stort utrymme. Jag  håller på att bli "helknostrig" för jag vill börja sätta upp det jag ska ha väggarna nu nu nu! Har hittat ett par fynd ute i gårdens gömmor och jag har en idé som jag vill sätta i verket nu nu nu! Dessutom vill jag göra så som de gjorde i Äntligen hemma, bl.a. satte de upp små vägghängda lådor där alla i familjen fick varsin att lägga nycklar, plånbok etc. i. Så ska vi ha, är på jakt efter de perfekta lådorna för det. Vi kommer att få så vansinnigt bra ordning i hallen. Nu ska det bli ett slut med alla nyckelknippor, plånböcker och annat tjafs som hamnar i en korg i en enda röra.  Jag älskar ordning och reda men det är raka motsatsen hemma hos oss nu känns det som. 

"Helknostrig"'förresten. Vilket fult ord. Så sa vi aldrig i Jämtland. Inte lägda heller. Jag minns att jag blev så brydd när jag hade flyttat till Sundsvall och tjejerna i stallet sa "lägda" istället för äng. Jag tyckte att lägda var ett väldigt fult ord och försökte kämpa emot och säga äng men det blev lägda ganska snart för mig med. Knostrig är också ett ord jag fått från stallet. Ungefär som tokig. 

Och apropå gårdens gömmor. Jag tog mig lite tid till att gå ut till härbret häromdagen, ville hämta in någon ny leksak till Tuvalie. Jag hade glömt vilka otroligt fina saker och leksaker de tidigare ägarna lämnar kvar där ute. Det är en jättestor trälåda fylld med gamla barbiedockor, serietidningar, och leksaker av alla de slag. 

Jag gick även upp på övervåningen i härbret och tittade på de gamla pardörrarna som Micke upptäckt där uppe. Jättefina! Vill ha pardörrar som yttersta ytterdörr och även in till sovrummet, så de kommer att komma till användning någonstans i huset. 

Olika fynd 

Många hästgrejor finns det också. Selar, släde, skaklar, bett, hagmaterial etc. Jag blev så glad, och lite rörd också, när jag hittade en hel kartong fylld med sparat tagel från hästsvansar och manar. De har klippt av tofsar från hästarna de haft och sparat i lådan. Det visar att hästarna verkligen betytt mycket för dem. Undrar om det var Nils-Gustav som gjorde det? 

Brödlösa hästgård <3 

En vacker barnsäng som jag ska fixa med någon dag. 

Ojiji har varit så fantastisk att rida under de senaste veckorna så jag har inte så mycket att skriva om det. Provade Yvonnes barbackapad på ridbanan häromdagen och herrejäklar nu vet ni i familjen vad ni ska köpa till mig i julklapp. Ojiji och jag dansade den tjusigaste dansen någonsin med den på! En svart storlek Vuxen beställs här:

http://webshop.stallrustorp.se/sv/sadlar-1/sadlar/ride-on-pad.html

Tusen pix. Ni kan välja mellan den och en snygg spis 70 cm bred , rostfritt i gammaldags stil. Ok?

Gamla bilder på oss, vi har hunnit med lite allt möjligt under våra nio år tillsammans <3 

Fotograf Yvonne Odsberg

I helgen har vi varit i Östersund hos mormor och morfar. En lugn och skön helg med god mat, besök  i minneslunden och en eftermiddag på Storsjöbadet. Tuvis, lilla fisken, älskar att bada och åka rutschkana. Trötta mamman och pappan fick sovmorgon i morse då mormor och moster tog hand om lilla T. Så otroligt skönt att få sova en stund då natten var ganska orolig eftersom lilla T blev snorig igår kväll. Idag har hon även haft feber och jag hoppas att den försvinner nu när hon sover i bilen på väg hem.  

Lillmoster skjutsar prinsessan. 

Varje gång jag läser statusar på Facebook i stil med "Myser i soffan med barnen" eller "Bakar med barnen" så funderar jag lite och har lust att kommentera: "Nej du sitter på Facebook".  Inget fel att skriva "Jag och barnen har myst" eller "Vi ska baka" men att skriva att man myser/bakar just där och just då blir ju fel. Men jag har väl blivit en sur kärring som tycker att föräldrar kan lägga bort sin telefon ett tag. Jag kollar också telefonen, mejl/sms, ibland när jag är med Tuvalie men då är det något som jag vill få gjort på en gång så jag inte glömmer att tex svara på något. Jag är helt perfekt i övrigt! 

;-) 

När jag ändå gnäller kan jag gnälla om att jag blir ledsen när jag läser på internet om föräldrar som ger sin ettåring en "timeout" för att ettåringen inte lyssnat på när föräldern säger nej. En ettåring får "en konsekvens". En ettåring! Bär iväg ditt lilla barn och avled med något annat kanske? 

Nä, nu ska jag sluta gnälla. Nu ska jag hem och baka supergoda lågkolhydratkanelbullar och hoppas att lilla hjärtat blir frisk. 

<3