Picasa 3, är det ett jättedåligt program för bilder? Jag får ta mej tusan inte till någonting, det blir så vansinnigt stora bilder när jag ska försöka göra ett collage.... skit!
Det bästa som har hänt sedan sist jag skrev är helt klart att Ojiji bott här på gården några dagar med kompis Cappe. :-) Tuvalie tyckte att det var det helt fantastiskt roligt och ropade "Jijijijijijijiji" hela tiden, och ville att jag skulle öppna dörren så hon kunde se honom när vi var inomhus. Nu skär det i hjärtat när hon varje dag ropar på Ojiji och vill att jag ska lyfta upp henne vid fönstret för att hon vill se honom, och så tittar hon ner i hagen och ropar efter honom så fort vi är ute :-(
Det var några härliga dagar med hästarna här, det kan liksom inte bli bättre när man kliver upp på morgonen, drar upp rullgardinen och ser hästarna i hagen! Så underbart att kunna pyssla på med allt det "hästiga" under dagen och sedan rida med sällskap. Och att kunna gå ut och pussa på finaste Jiji precis när man vill, vilken lyx! Det blev några väldigt härliga ridturer, och ett underbart pass på grannens ridbana. Vi har riktigt fina och mysiga ridvägar här, är så nöjd! Mer finns att upptäcka också! Hästarna trivdes kalasbra här, för de var helt fantastiska båda två, så fina så fina. Och Ojiji blev riktigt rund och go om magen i tid till kursen he he ;-)
Sedan blev det dags för kurs och då skulle ju finingarna få sova inne natten innan, så då red vi tillbaka till stallet med dem. Och vilken kurs sen! Vilken häst jag har i mitt liv, han överraskar mig hela tiden och han var verkligen riktigt fin! Jag inser mer och mer vilken bra tränare Birgitta är, hon får en att känna sig så otroligt nöjd och stolt och tar fram det absolut bästa hos varje ekipage. Första ridpasset på kursen så observerade Birgitta oss mycket och under andra passet fick vi massor av saker att tänka på från Birgitta. Vilket pass! Hon tyckte absolut att vi kunde höja ribban lite nu trots skadan. Den här träningsformen är ju så skonsam och stärkande, så det känns kanonbra.
Lycka!
Jag tycker att jag red ganska dåligt det andra passet men det var nog för att jag fick så mycket att tänka på, många nya insikter. Nu har vi saker att jobba på, ja det har man ju alltid, men nu är jag jättetaggad på att träna vidare! Jag måste få honom att tänka mer framåt i samlingen, det har jag känt själv men nu fick jag bra feedback på det.
Fotograf Tomas Nordin
Linjering och båda bakbenens driv (lika mycket) måste vi jobba mer på och rida öppna rakt fram till förvänd sluta genom ett hörn ska stärka honom i bytet från höger till vänster. Lite annat också, och skoj är det! Birgitta sa att ett halvblod ska se ut precis som Ojiji gör, det var kul att höra! Hon har fått mig att inse att det är så enkelt, vi behöver bara "göra lite" och sen är det "klart", bara att njuta! Svårt att förklara, men det är en härlig harmonisk känsla. Precis som det skall vara att rida och umgås med hästen sin! :-) Jag fick även höra att jag ser glad ut när jag rider, och det är jag ju!
Det vore trevligt om man kunde prova en akademisk sadel någon gång, de ser så vansinnigt sköna ut. Och så vore det trevligt att någon gång kunna köpa en. Jag har ju två egna sadlar redan som jag är jättenöjd med, men de använder jag i andra sammanhang, de passar inte just i det här... Så jag skruttar vidare med min vojlock så länge....
Jag och Tuvis har tagit hand om Ojiji-prinsen tillsammans några dagar denna veckan. Vi har varit till K-rauta fem gånger på två dagar men det är en annan historia. I tisdags var vi på öppet kyrkis i Selånger med Lotta och Alvar och det var riktigt trevligt, dit vill vi varje tisdag nu! Lilla T sover bättre nu, hon trivs bra på en madrass på golvet, skönt. Duktiga tjej!
