Före och efter

Titta så tjusigt det var i vår hall tidigare. Fulaste gröna tapeten, sönderklöst av katt.

Det här var det man möttes av då man steg in...

Furu och grönt, vackert och skönt?

Med matchande gröna garderober. Underbar färg! 

Nu har det skett en viss förändring. Vi är inte klara ännu men just nu ser det ut så här:

Älskar mina nya lampor från Indiska. 

Inga stylade bilder, sådant trams har jag inte tid med. 

Vi är nöjda med det vi åstadkommit hittills. Micke har gjort så fint med belysningen. LED i trappen och i den gamla brädan från höladan som vi satte dit. 

Vi har börjat att sätta upp gipsskivor i "trapphuset" också som synes på bilden nedan. Det är ju nämligen så att den vackra, gröna tapeten fortsätter upp och pryder hela hallen uppe också. Där ska det tapetseras för hela slanten!

Timmerväggen börjar att se ut som någonting: 

Golven sparar vi till sist. Vill ha samma golv på hela nedervåningen så vi måste renovera klart i de andra rummen nere först. Där garderoberna stod syns golvspånskivorna men vi ska ställa dit ett skåp så det kommer inte att synas. Någon fler förvaringsmöbel ska på plats i detta utrymme också. Ska ta och bestämma vad som ska plockas in i möbelväg. Det är mycket jobb här men lyxigt att kunna gå ut i övriga byggnader och välja och vraka bland vackra gamla möbler. Skåpet som ska in är det vi ställde ner i ladugården i våras. Det ska målas i en tjusig ljust grå nyans hade jag tänkt. Det fixar du och jag framöver Kajsa! ;-)

Älskar min gamla spegel. Lite stylat med tulpanen kanske då. 

Fler bilder kommer när allt är klart! (Förutom golvet, annars tar det ett par år).

Världens finaste Micke skickade blomsterbud till jobbet på alla hjärtans dag, med lyxig choklad dessutom! Och gulligaste kortet. Jag blev så glad :-) Min bästa Micke! <3

Alla älskar vi Micke! :-) 

<3

Min bästa Ojiji och jag fick en underbar tur ihop i fredags, i solen! Nu har jag sportlovskänsla, hoppas på mera sol och  milt väder och härliga ridturer.

Avslutar med en söt bild på de här två:

Tuvis med bästakompismoster Kajsa.

Det finns så många fina runt om mig

Vår lilla moster Kajsa bor hos oss nu ett tag framöver. Hon gör sin praktik i Timrå så det passar ju så bra att hon får bo med oss Brödlösingar eftersom jag jobbar i Timrå och Micke också åker förbi Timrå till och från jobbet. Det fungerar så bra och Tuvis är så glad över att ha "Ka-ka" här. Vi med såklart! Det är ju även både praktiskt och trevligt att vara tre vuxna i hushållet. 

Ka-ka och Tuvis

I söndags när jag kom hem från stallet så hade Kajsa lagat mat och tänt ljus och gjort så fint och mysigt. Kanonfina Kajsan <3 På lördagen hade vi en tjej-dag på stan och shoppade, lunchade och fikade. Tuvis lekte snällt medan vi åt men hon var lite gnällig under delar av  shoppingen då hon blev trött. Vi åkte hem och då skulle skruttis sova i bilen hade vi tänkt, men skruttis tog bara en powernap och vaknade just när jag skulle rida för då hade vi åkt till stallet. Då var det tur att moster var med för då fick hon rida medan mamman bar runt på en mammig skruttis. På slutet red mamman och skruttisen också, och det gick så bra! Vi hade en härlig dag ihop och på kvällen åt vi Tuvis favoriträtt korv. Dubbla efterrätter blev det och sedan lite smått och gott till "mellon". Fantastiskt!  Det gör vi om snart va Kajsa och Tuvis? <3 

Finaste hästen och bästa lillmoster

<3

Ojiji och jag jobbar lite vid hand då och då och jag märker hur det arbetet direkt hänger ihop med ridningen. Jag är noggrann med vår läxa gällande tänket framåt, från Birgitta, och jag märker stor skillnad redan. Jag har tidigare sett det som att Ojiji har lite  mindre lätt för samlingen, (allt beror ju givetvis på vem/vad man jämför med), men med Birgittas hjälp så förstår jag att så är ju inte fallet. Vi behöver inte "träna" så mycket på samlingen, utan istället på att hela tiden ha ett jämnt flöde, energi och tänk framåt och be om lite mer tonus för Ojiji behöver lite mer utmaning i arbetet för att helhjärtat engagera sig. 

Häromdagen märkte jag verkligen att resultaten börjar trilla in så smått. Vi jobbade för hand och han var så väldigt lyhörd. Placeringen i skolorna var så självklar, och energin var så "lätt" och jämn. Han har aldrig haft någon riktigt bra energi i och ur skolor och samling för hand i skritt, men nu börjar det hända lite tror jag! Riktigt trevliga steg och härlig inställning. Han tycker att det är så kul nu när jag har "höjt ribban" lite och han vet vad han ska göra för att få beröm. 

Jag hade bestämt mig för att sätta ajfånen på staketet till ridbanan och filma lite när jag red häromdagen. Just det passet var han så himla trevlig och vi fick en riktigt fin känsla i "trappan", som övningen kallas, underbart! Han var bara så där kalasfin från första steget så jag riggade upp lilla tekniken och tänkte att nu får vi med det här fina på film, vad kul! Det var bara det att vi var helt klara precis när kameran började filma. Precis där och då var vi egentligen helt nöjda (även om vi bara ridit i ca 25 min). Det kände jag i första steget men tänkte att nu när jag riggat upp det här så provar vi väl några varv. Men det kändes som att Ojijis bakben var två mil bakom oss och vi båda ville egentligen bara sluta. Jag filmade i fem minuter men vi lyckades inte få till mer än ett par steg som var något att se. På slutet av den korta filmen hör man mig skratta för att det var så misslyckat! Ibland är man bara klar, och man ska inte fortsätta då! 

;-)

Idag fick vi en härlig tur, en timme efter vägen, och duktiga killen rörde knappt en fena när en pojke åkte nära förbi oss med en cross. Däremot rörde han på fenorna rejält på väg hemåt! Han "stack" till och med när jag så smått började att korta upp tyglarna i skritt. Pang iväg i rejsgalopp! Tårarna sprutade av farten och jag gapskrattade! Jag kom att tänka på att det var ju på exakt samma sträcka som Ojiji och Nokke stack en gång med mig och Yvonne när vi red i repgrimma. Ha ha! Det var helt galet! 

Jag har börjat att använda rösten lite mer nu när jag rider för det fungerar så bra. Galopp säger jag och direkt rullar vi in i hans fantastiska galopp! Underbart! Så skönt att bara sitta helt stilla, ingen galoppfattning här inte! 

Det går jättebra på dagis nu, hjärtat trivs verkligen och det är det viktigaste! Vår duktiga "stor-tjej" som kan allting i hela världen redan. Jag funderar på att gå med i föräldrarådet faktiskt. 

Kan allting 

I hela 

Världen!

Idag har vi haft en mysig lördag med massor av pulkaåkning. Tuvis har åkt traktor med pappa också och skottat.

Finaste Tuvis.

Ikväll blir det "'mellon" och någonting gott  till det. Gjorde världens godaste  tårta till Kajsa i onsdags när hon fyllde 25 år. Mumsigt födelsedagsfika minsann! 

Mumsis mello-mys

Funderar på tapet i hallen/trappen. Boråstapeter har mycket fint. 

Tapetorama.se 

Imorgon hoppas jag på en lika bra dag och att jag och Marie kan rida ut tillsammans! Vi har mer kontakt nu när det bara är vi kvar i stallet, och Marie är världens bästa Marie som alltid ställer upp på alla sätt och vis,  oavsett om det gäller barn eller häst. De bästa och finaste vännerna har jag alltid fått genom hästarna/stallet. Så glad att jag har min Marie som verkligen visar att hon bryr sig om mig/oss<3 

2014 har börjat...

Jag ser verkligen fram emot detta nya år, som nu har rullat på i över 20 dagar redan. Jag vet att det kommer att hända många roliga och fantastiska saker. Det får vara hemligt än så länge, men det kommer att märkas när det väl händer! :-) Och nej, det är inget syskon till Tuvalie på gång!

Full galopp in i 2014!

Några ord om julen även om den känns väldigt avlägsen nu. Vår jul var underbar, såklart. Dock trist väder med regn på självaste julafton. Då var det tur att jag med lite hjälp av Micke, ordnat en mysig "jultipsrunda" på gården med slutstation i höladan där vi dukat upp en liten bar med diverse drycker och ljuslyktor. Temat på tipsrundan var "julen förr i tiden" och det här kan nog bli vår egen tradition, det var verkligen trevligt. 

Finaste granen du skådat 

Nyår i fjällhuset vårt <3

Klapparna vi fick var otroligt fina, som vanligt. Tuvis fick så vansinnigt mycket bra och fint. En av mina favoritklappar var barbackapadden som jag hade önskat mig. Den är så fantastisk och nu kan jag äntligen sitta på riktigt, ni kan vi äntligen jobba vidare med galoppen! 

 Vi har provat ett tiotal galoppombyten på ridbanan sedan jag fick padden. Alla har varit rena! Tidigare blev bytet från höger till vänster alltid orent en eller flera gånger varje gång vi provade. Det säger ganska mycket. Nu kan jag sitta stilla i galoppen och han blir inte störd av mig. Galoppen är Ojijis starka sida och nu kan vi äntligen göra något bra av den! Så kul, jag har fått massor av ny inspiration! 

Ojiji tycker att det är godkänt att börja "jobba" lite nu, han kräver inte att få gå som en dammsugare hela tiden längre! Hi hi. Idag började vi hitta tillbaka till lite skolskritt igen och nu ska vi vara noggranna och tänka på det Birgitta sagt. Har hennes röst i mitt huvud varje pass på ridbanan, perfekt! Han var riktigt fin min  fuxkille idag, fin jämn energi på slutet! 

Finaste killen med bästa padden. Höet är alltid godare utanför boxen. Han älskar att stå så där "fri" i stallet och äta. :-) 

Galopp galopp, underbara häst och galopp! Tycker formen blir bättre och bättre också, jippie!

Jag är hemma och vab:ar för första gången i mitt liv. Det är någonting nytt och man tror hela tiden att "imorgon är jag tillbaka på jobbet, och vilken tur, för då måste jag ju göra det och det och det". Men icke sa Nicke. Hela förskolan verkar vara väldigt sjuka och det sitter i riktigt det här snoret, och hostan och feber som spökar. Ena sekunden är fröken pigg som en mört och i nästa helt utslagen i feber. Stackars lilla finaste hjärtat <3 

Tuvis på Birsta. 

Mumsi är helt slut efter att ha lekt med Tuvalie en hel dag! 

De dagar jag hunnit jobba har känts bra i alla fall. Jag är så glad över mina fina kollegor, och fina elever också för den delen, även om det är några fler av dem som jag behöver lära känna mer. Det känns riktigt bra att komma igång och det är roligt på jobbet! Hittills i alla fall ;-) Jag känner mig oftast pigg och inspirerad, och det har jag att tacka kosten för. 

Det blev lite för mycket socker över julen kände jag. Då blir det som så att jag vill jag bara ha mer och så blir jag så trött. Men nu är jag ur det där för länge sedan, skönt! 

Jag får ibland frågor om vad jag äter/hur jag äter. Jag äter en liberal lchf kan man säga. Men det kan vara ganska mycket liberalt då och då. Anledningen till att jag äter mindre kolhydrater och mer naturligt mättat fett är helt och hållet på grund av mitt välmående. Jag har inte ett enda gram som jag skulle vilja bli av med, och det skriver jag inte för att skryta, utan det är ren fakta. Jag skulle gärna gå upp ett par kilo för nu är alla mina byxor för stora. Men jag går inte upp i vikt av att lägga till mer kolhydrater, jag blir bara mindre mätt efter en måltid och då sätter mitt sockersug in och jag hamnar i "socker-cirkeln". 

Jag "klarar av" att äta "vanligt fika" max någon gång i veckan, eller pasta/ris/bröd någon gång då och då, det är ingen fara med det. Det som händer om jag äter mer kolhydrater och mindre fett är att jag inte håller mig mätt och nöjd tillräckligt länge. Jag blir sugen på att äta mer, jag vill ha något sött. Jag vill ha något att tugga på. 

Håller jag mig inom mina "kostramar", mår jag mycket bättre, piggare, nöjdare, ett allmänt välmående helt enkelt. Jag äter en del potatis men hemma hos oss finns aldrig pasta eller ris. Det enda "vanliga" bröd som finns hos oss är hårt bröd (Micke vill ha det). Jag/vi äter massor av grönsaker och rotsaker, smör och kokosolja. Delen fisk, kött och kyckling är inte större än en vanlig tallriksmodell. 

Jag äter (oftast)! det som bjuds så jag behöver inte någon särbehandling. Men jag håller mig till min kost i de flesta fall! Är lite inne på paleo också. Dock ska jag inte sticka under stol med att jag ibland bakar/äter något vanligt fikabröd om jag ska få besök och ibland äter lite pommes eller en vanlig pizza. Till exempel när jag senast hade magsjuka. Den första friska dagen kunde jag bara tänka mig att äta en vanlig pizza. Och då fick det bli så. 

Idag åt vi mina köttfärsbiffar till middag, med lite senapsgräddsås och vitkålssallad, kokta rotsaker, samt en och annan pära. En liten dessert/kvällsfika blev det också, ostkaka med grädde och sylt. Ostkakan: blanda 2 ägg, 1 liten burk keso samt 1,5 dl grädde i en avlång sockerkaksform och grädda i ca 35 min, 175 grader. Hallonsylten var sötad med stevia. Enkelt och gott! 

Så ska livet vara, enkelt och gott, eller hur?  

Summerar och filosoferar

Det är lika bra att jag summerar året redan nu eftersom det inte är troligt att jag kommer att hinna blogga något mer innan året är slut. 2013 har varit ett lärorikt och kärleksfullt år. Tuvalie har lärt mig att leva i nuet, pussas mycket och att hitta på roliga saker. Ojiji har lärt mig mer om frihet och finstämd kommunikation, och att ta skadade ben på allvar.

Det har överlag varit ett bra år.  Jag tycker att vi har haft särskilt roligt under hösten och nu i början av vintern. Tuvis och jag har hittat på lite allt möjligt och fått nya fina vänner <3 Ojiji och jag har "slängt tränset" och ridit en hel del utan träns och sadel, frihet! <3 

Tuvis och djuren i min omgivning lär mig mer och mer varje dag om vad som är viktigt i livet, kärlek och glädje <3

Yeehaa.

2014 bjuder på en helt annan vardag än 2013, jobb och förskola. Jag har nu varit in på jobbet och jobbat 5 h sammanlagt. Phu! 5 h på ett helt år, tufft! Det känns bra att börja jobba igen i januari. Vi har hälsat på nere på Tuvalies förskola och efter det känner jag mig mycket lugnare. Men inget annat barn får vara styggt mot vår Tuvis! Hon är lugn, gosig och väldigt kärleksfull, hon vill ha en snäll miljö runt om sig. Det känns bra att det är en liten barngrupp med snälla fröknar som ofta delar upp gruppen så de bara är några få barn tillsammans åt gången. Det viktigaste är att vår pärla trivs på förskolan. Jag avslutar 2013 med en positiv känsla inför 2014, det ska bli ett roligt år har jag tänkt! 

Nu ska jag njuta extra mycket av de veckor som är kvar tillsammans med mitt hjärta. Det kan ju inte bli bättre nu när den mysigaste tiden på året närmar sig. Vi har en hel del kvar att ordna med innan julafton men vi kommer att hinna, ingen stress. Jag håller på att göra en jul-tipsrunda som vi ska gå på julafton, mysigt va? Med lyktor och annat fint, och kanske gott, efter vägen! ;-) 

Micke instagrammade den här bilden. Han la i russinen! Jag och Tuvalie gjorde allt annat! Ha ha. 

På lördag är det bästa julkonserten i Sättna kyrka, du måste gå dit, "Kör'n" är helt fantastisk! Vi ska dit såklart. Hoppas att Tuvis är stillasittande ;-) Då kommer lillmoster Kajsa och Erik hit, mysigt! 

I jul får det bli lite lugnt, hoppas jag. Stormen Ivar gav oss en del extrajobb med stora granar som kapsejsat bakom höladan. Hallen håller vi på med än, och jag fräschar upp i kök och badrum med lite färg och fog som saknats. Vi är lite trötta nu och dessutom småförkylda. 

Idag var det julavslutning på kyrkis och sen var jag in på jobbet ett par timmar, Tuvis följde med och lekte fint med sudd, burkar, papper och clementinklyftor. Hon lärde sig krypa på riktigt häromdagen, hi hi! Men hon går/springer ju helst, såklart! Det är så otroligt fascinerande att se hur mycket hon förstår nu. Hon lägger alltid in hö i Ojijis box nu när jag mockar, och hon hämtar saker vi frågar efter. Hon vet att vi tycker att hon är så söt när hon har huckle på huvudet så hon lägger kökshandduken över sitt huvud och tittar fram under den, och väntar på att vi ska säga att hon är jättesöt. :-) <3 

Stalltjejen jobbar. 

Hon följer med till stallet extra mycket nu när stackars Ojiji är halt. Ja precis, halt! Märkte en liten förändring vänster fram i lördags och nu är det lite sämre. Funderar på att ta ut veterinären nu innan julhelgen drar igång. Jag avskyr avskyr avskyr detta, och vill bara att hältan ska försvinna! Han som inte brukar göra illa sig. Men detta är andra hältan i år, och hältan tidigare i år slutade ju inte jättebra... Suck. Håll alla tummar. 

Jag önskar alla mina läsare en fridfull, glädjefylld jul och ett fantastiskt 2014. <3 

Några bilder från året som gått. 

Träd häst korv

Det slog mig häromdagen att jag är alldeles tokig i det här trädet. Mitt träd, vad jag älskar detta träd. Det är bara mitt träd och det är så vackert. Titt som tätt springer jag ut och tar kort på mitt träd, för himlen samspelar så fint med trädet, och ljuset blir magiskt bakom trädet. Jag tittar alltid på mitt träd när jag är ute , fina snälla trädet. 

Jag har många kort på mitt träd. Naturen och djuren ger oss så mycket fint, det gäller att ta vara på det. 

Ojiji gav mig en fin och annorlunda gåva häromdagen.  Jag har under den senaste tiden funderat lite över vad han har lärt mig genom åren och kommit fram till att det är vikten av avslappning. Jag har under många år trott att Ojiji varit avspänd när han i själva verket inte alls varit det. Insikten om detta växte fram under en period när jag sökte efter rätt väg i mitt hästeri. 

Sedan jag för några år sedan ändrade några viktiga detaljer i min ridning märker jag direkt när Ojiji inte är helt avspänd. Ett exempel på det är när vi under ett ridpass kommer till samlingen och jag känner att han inte lyssnar på små vibrationer i stången, när jag märker att jag får börja ta lite mer i tygeln. Då ringer varningsklockorna och han måste få tid till att släppa spänningarna han bär på just då. Han behöver få lång tygel och få sträcka ut hela halsen och överlinjen. 

Ett annat exempel på det är när han helt enkelt bara "tar bettet" och kör ner huvudet och pinnar på i full fart. :-) Just det gjorde han den här dagen. Gång på gång, vägrade något annat. Självklart lyssnar jag på honom, skrattandes skumpade jag runt i full fart och Ojijis mule nästan släpade i marken! Men när jag bad om galopp så hände något. Hela hästen "kom upp", och genom världens finaste mjukaste galoppfattning gled vi in i en stark, balanserad, samlad, underbar galopp. Han bara rullade på i den här härliga gångarten och det var en underbar dans! Ojijis galopp är bra i vanliga fall, men det här! Trots hårt och isigt underlag så gav han mig den här fina presenten i galopp, flera gånger om! I trav var det bara spårhund och full fart så jag växlade mellan gapskratt och den här underbara känslan. 

När jag satt av så rann tårarna. Ojijis blick sa ungefär "Tack matte för att du lät mig få sträcka ut i trav, jag kunde inte göra något annat i trav idag, men i galopp kunde jag, och då ville jag ge det till dig". Kalla mig gärna fånig, men så var det! Min finaste häst som lär mig så mycket om livet <3 Det gäller att lyssna och ta in det våra kloka vänner lär oss, varje sekund. 

Tack Ojiji <3

Tuvis gillar den lilla vita också.

Min finaste Tuvis är lika underbar hon. Hon har utvecklats till en bestämd men väldigt kärleksfull ung tös. Hon vill läsa böcker, sjunga, säga ramsor och mysa mest av allt. Hon har blivit så otroligt kärleksfull mot katterna, och Mumsi, som faktiskt stannar kvar när lilla T springer fram till henne, får massor av pussar och "gos" av Tuvalie. Tusse får en puss i förbifarten. ;-)

Puss

Finaste Tuvis var med till både biltvätten, bilbesiktningen, mataffären och stallet idag. Jag trodde hon skulle bli less och visste inte om jag skulle hinna med allting. Men vilken ängel. I stallet blev hon lite less när jag mockade så då fick hon sitta i bärryggsäcken. Där satt hon snällt och tuggade på en morot när jag mockade och fixade mat till två hästar, borstade och fixade med Ojiji . Jag provade även att gå en promenad med O, och det gick ju hur bra som helst, bara det att jag fick stanna då och då så Tuvis fick lägga kinden mot sin stora vän och gosa och klappa honom lite. Jag dog en smula för de var så söta. <3 

Hon smiter ner till hästarna och vill inte åka hem från stallet.

Sedan Tuvalie började sova en gång om dagen så sover hon så bra och länge på dagen, helst i bilen, så jag har kunnat rida på ridbanan och fixa klart i stallet flera gånger nu under hösten/början av vintern. Perfekt. Bästa barn! 

Idag har jag köpt en ny pixibok till henne, ska bli kul att se vad hon tycker om den imorgon! Jag fick gömma  undan hennes gummistövlar idag. De har stått framme, och så fort hon ser dem vill hon ta på sig dem och så går hon runt med dem på inomhus. Hela dagen. Och blir alldeles svettig om fötterna. Så jag tar och gömmer dem ett tag så att de små svettfötterna får vila lite ;-)  Hon är rolig nu för hon vill gärna "klä ut sig" och gå omkring och vara "tjusig". Med fuskpälsmössa, vantar och stövlar! 

Klä ut sig med hörselkåpor går också bra. 

Nu eldar jag "cozy Christmas" i aromabrännaren och jag har köpt några hyacinter. Det sista inför advent ska jag fixa klart nu i dagarna. Jag längtar så till jul, men vill inte att tiden ska springa iväg heller. Det ska njutas varje dag. Det var jättemysigt i söndags när vi var på julmarknad här i Kovland. Vi köpte världens godaste ost och korv. En korv med bara fårkött, vitlök och rosmarin. Försvinnande gott! Den måste vi åka upp till Liden och köpa även till jul Micke.