torsdag 28 augusti 2014

Guldvän



Vi hästmänniskor blir aldrig äldre än ett barn när det gäller hästarna. Jag kan gå en hel dag och längta efter att få träffa min finaste vän. 

Jag kan få ont i magen för att jag längtar så. 

Min vän som alltid är glad att se mig, som lär mig att vara i nuet, och om vad som är viktigt i livet. Min guldiga, vackra vän som får mig att andas lite långsammare.

Och som tvingar mig att klia honom i svansen! Om jag försöker gå innan han är nöjd springer han efter, och parkerar rumpan nästan på mig. Det är min finaste vän det! 


måndag 11 augusti 2014

Slut på semestern...

Kan man ha en snyggare häst än vad jag har? Tror inte det! 

Vardagen rullar igång imorgon men jag har för en gångs skull ingen jobbångest, allt känns bra! 

Idag var vi iväg med Tusse till vet. Han hade en skadad tand som skulle åtgärdas, men vet. upptäckte fler tänder som behövde tas bort. Tusse har tydligen fått en tandsjukdom och har nu inte så många tänder kvar. Vi hoppas innerligt att han har möjlighet att leva här med oss ett tag till, utan att behöva ha ont. <3
Vackra kloka katt, det finns ingen som håller så bra koll här på gården, som du gör! 

Nu ska han få "blötmat", men jag hittar ingen vettig burkmat tycker jag. Kanske har hittat någon skaplig variant och så får vi blanda upp den med färs, lever etc. 

Med Ojiji går allt fortsatt bra. Jag försöker att vara en rolig matte så han tycker om att vara med mig också, nu när han är upp över öronen förälskad i sin Maxine. Eller "Maxik" som Tuvis säger. För några veckor sedan var han inte så sugen på att ens lämna hagen och skrek efter sin tjej hela tiden. Det var full fart hem när vi var ute och red, han gick helst i krumbukt-skolgalopp-språng på hemvägen, bråttom hem till kärleken! 
Höll på att få några... 

...fina bilder på de två kära...

...men någon kom visst och ställde sig ivägen... 
;-)

Nu har Ojiji lugnat sig och det är Maxine som skriker mest efter honom. Men lite extra energi har han! 

Vi jobbar vidare på att ha "suget framåt", i samlingen i skritt. Jag måste lugna mig och sluta leka med piaffen, men det är så svårt! Jag vill bara piaffa och galoppera på stället och stegra och skutta omkring på min fina häst, det är ju så himla kul! 

Idag hittade jag en bra balans, tycker jag själv. Jag väckte hans intresse genom lite utmaning (samling i galopp för hand), och massor av beröm, sedan kunde jag utnyttja den energin när jag hoppade upp, i det stärkande arbetet i skritt. Kalasfin kille! Sedan avslutade vi med lite bus och jag fick en liten "stegring", eller levadansats kanske!

 Det är bitvis hårfint, blir han för taggad så kan det bli för mycket "uppåt-tänk" och inte det fina flytet framåt, och blir han för oengagerad stannar han upp för mycket i samlingen. Vi vill ju hitta längre sträckor i skolskritt och alltid växla fint mellan olika steglängd och samling i skritt! Stärkande och viktigt arbete! 

När jag har varit i stallet säger Tuvis Mamma löckta Ojiji"! Lilla bonnjäntan, som fyller två år på fredag, stora, bästa, duktiga tjejen! Det blir kalas på lördag för prinsessan. Vår fina surrkuse. Idag har hon babblat på hela eftermiddagen: " Tusse tappa bort tanden". Och så fort hon hör tranorna brukar hon säga: "Tranorna fastnat". Ja, det låter kanske som det, vad vet jag... 


Man kan ha mycket kul med ett paraply och en moster! 

fredag 1 augusti 2014

Min sommar med tilläggsisolering, fasad- och fönsterbyte.

Denna sommar är en sommar att minnas. Vi skulle byta fasad på huset hade vi bestämt. Hade det bara varit panelen det handlade om, så hade vi utan problem hunnit med hela huset! Men när det även handlar om att rikta upp och regla varje sida, tilläggsisolera, byta fönster, flytta fönster, sätta in ett extra (stort) fönster, byta ut nästan hela farstun samt bygga om och tilläggsisolera farstutaket, då tar det tid!  Nu när vi snart bara har en vecka kvar av semestern så är vi nästan klara med två sidor, och då har vi jobbat med de två sidor med flest fönster och med mest jobb. Förfarstun blev ett stort projekt!

Östra sidan. Fasaden efter. Riktigt fint virke!

Östra sidan. Fasaden före. 

Egentligen är det helt otroligt att vi hunnit så långt som vi gjort! Vi är riktigt stolta över oss själva, det är nog inte många som skulle orka med alla dessa moment. Mickes mormors man som är en skicklig snickare, har hjälpt oss i 11 dagar under sommaren, resten har vi gjort själva! Vi har lärt oss mycket, men tack vare fjällstugebygget hade vi en hel del kunskaper sedan innan. Vi har en fantastisk familj som har ställt upp på alla sätt med rivning, målning, barnvakt, snickrande, skräptömning, matlagning etc. Utan all hjälp hade vi inte hunnit så här långt! 

Det här är vad vi har hunnit på ca 4 veckor:

Östra sidan. Inte så vacker. 

Allt bortrivet, ner till timmerstommen. 

Loda in, regla, rikta upp, isolera, på med vindduk och läkt. Och Micke fixar även med elen så vi kan få en tjusig belysning på fasaden.

Östra sidan klar (fattas knutbrädor och armaturer). ( Och alla dessa träd och buskar ska bort så fort vi hinner)! 

Det som hittills är klart blev så otroligt bra! Det är värt varenda sekund av slit! Huset blir precis som vi tänkt, fast finare! Det känns verkligen som att vi gör det bästa av detta hus, den fula gula slitna "lådan" till hus. 

Det började lite som en mardröm, dock. Virket vi beställt såg ut att räcka till knappt halva huset! Det var dock inte det värsta, när vi tittade på panelen fick vi en chock! Vi trodde att vi hade beställt grundmålning plus en strykning i fasadfärgen vi valt. Icke sa Nicke! Någonstans hade det blivit en miss, så vi fick le och börja måla allting själva, trägrund och två strykningar med fasadfärg, samt olja och grunda allt ändträ, givetvis! 

När jag hade tagit ut 60 brädor från högen och målat dem, (ca 300 löpmeter), så syntes det knappt att jag tagit av högen. Då kändes allting hopplöst, men samtidigt bra - då borde ju panelen räcka i alla fall! 

All panel jag målat tidigare har haft ett utrymme för lite färg på sponten, och det är ju i princip omöjligt att inte måla sponten på dubbelfasad panel! Vi försökte måla så lite som möjligt på sponten. Synd bara att denna panel inte hade så stort utrymme för det, och inte gick ihop om vi inte skrapade bort en del färg från sponten! Sa jag mardröm? 

Först måla för brinnande livet - sedan ska man stå och skrapa bort färgen! När man trodde att man gjorde det lätt för sig som målade panelen innan uppsättning, då blev det precis tvärtom! Då hade det ju varit bättre att sätta upp den omålad. Men frågan är vilket kladd det hade blivit då vi bröstar av med en rejäl list på två ställen. Det märkte jag när jag målade i alla skruvhål. Det är nog bäst att måla innan uppsättning ändå.

Målning och sedan skrapning flöt dock på bra, mycket tack vare all hjälp från familjen såklart! Vi målade ju inte all panel innan vi började sätta upp den på första sidan heller, så det var ingen fara. Måla är kul, och med kvalitetsfärg går det som en dans! 

 Vi har haft tur med vädret, även om det har varit olidliga temperaturer och "snickargänget" har varit nära värmedöden många gånger. 

Nu får vi se vad vi hinner med i höst. Förhoppningen var givetvis att hinna med hela huset i år, även om vi visste att det skulle ta otroligt mycket tid att göra allting vi planerat. Hinns det inte så får vi fortsätta nästa sommar, vi har gjort de jobbigaste sidorna nu och det känns så fruktansvärt bra! Hurra för oss! Vi började planera för detta projekt redan förra sommaren, och vi har suttit många kvällar och planerat innan bygget drog igång. Planering är A och O! :-) 

Södra sidan, som den såg ut när vi köpte huset. 

Taket bytte vi 2012. Här har rivningen påbörjats. 

Reglar på plats. 

Nästan hela förfarstun fick rivas. Ruttet och riktigt snett! 

Så här ser det ut just nu. Taket på förfarstun är klart, det ska "bara" läktas och läggas på tegelpannor och plåtar. Fyra fönster ska sättas in, lite panel och foder samt en riktigt tjusig vit pardörr! 

Huset är dock mycket finare i verkligheten. Svårt att fota så nära!


Min finaste häst och jag har hunnit med några härliga turer, med våra kompisar! :-) Får skriva mer om honom i ett annat inlägg. 

Det här är min sommar det!