Pynta baka pyssla fixa dona

Min vackra tall, min vackra glänta. Här finns mycket pynt att hämta in. Kottar, enris, mossa och granris följde med in nyligen. 

Min vackra häst. Premiärtur med nya dojorna igår. Jobbigt i hagen när det är hårt och knöligt men hittills har det funkat bra med hovarna, jag håller mina tummar hårt för att det ska fungera med barfota.

<3

Mitt vackra Brödlösa!

Vi har bakat, pyntat, myst och kurerat oss denna helg. <3 

Massor av tända ljus och gott fika, första advent! 

Fötter som engagerar!

Igår fick jag vara med om någonting speciellt, som gjorde mig barnsligt glad och som gav mig nya insikter. Min kära häst blev fri! Fri från fyra järnskor som suttit fastspikade i hans arma fötter. 

Fri!

Det har gått många år sedan jag började se mig om efter ett alternativ till järnskor. Jag hittade någon typ av gummisko minns jag, som jag blev intresserad av. Jag tänkte då att jag skulle ta tag i ett alternativ så fort det fanns möjlighet. 

Jag har alltid varit osäker på om han skulle kunna klara sig bra utan skor, men har alltid strävat efter att han ska få ha så naturliga fossingar som möjligt, så klart! 

Igår var tiden inne för starten på projekt fötter utan spik. Jag var nervös innan, eftersom jag såg framför mig hur min stackars häst skulle stappla fram på ömma fötter. Så fel jag hade! Han gick så bra, så bra! Vi fick fin hjälp med detta av en person som det kändes rätt med direkt, lugn, kunnig och omtänksam! Jag är väldigt tacksam! 

Det var underbart att få se hur otroligt nöjd, glad och tacksam Ojiji var under hela avskoningen och fotpysslet. Han var så mysig och gosig, och fåniga jag blev till och med tårögd. Det var en så häftig känsla att få se honom utan skor och få se hur han hovar egentligen ser ut. Det var en känsla av frihet! Och ljudet av barfotahovar är fantastiskt!

Varför skor man hästar? Varför vill man ta av skorna? Varför är det så viktigt att ta av skorna om hästen fungerar bra med skor på? Många funderingar kan finnas... Det är upp till var och en att göra det man själv anser bäst för sin häst. Jag vill ge min häst möjligheten att få vara utan skor och anledningarna till det kräver ett helt eget inlägg så det får jag skriva om en annan gång. 

Det här med hästarnas hovar är en hel vetenskap, och handlar väldigt mycket om hästens välmående i övrigt. Allt från mat till utevistelse påverkar hovarnas kvalitet. 

Idag skyndade jag mig ut efter jobbet för att se hur min fina vän klarade sig barfota. Inga problem! Väldigt nöjd och glad i hagen! Magkänslan säger att det här kommer att gå bra. Jag får lita på den. 

Givetvis fotade jag hans fötter igår, ur olika vinklar, för att kunna jämföra och se vilka förändringar som sker. Här är bilder underifrån hovarna: 

Höger fram var lite extra intressant. På bilden av den hoven ser man att vänstra sidan är lite extra "platt". Han har snedbelastat den hoven och det har blivit en "grop" i hoven. Ska bli spännande att se hur detta utvecklas.

Detta ska bli så spännande och jag hoppas så på att det kommer att fungera bra, så han får fortsätta att använda sina hovar så som det var tänkt att han skulle få använda dem. 

Det var allt från hovintressen AB. :-)

Slänger in några bilder från 2012 också, varför inte? 

Våra underbara katter.

Hagmys. 

En liten Tuvis <3

Minnen från sommaren...

Sommaren 2014 är utan tvekan en av de mest minnesvärda somrarna. Allt och lite till hände, och vi har fått minnen för livet, efter denna otroliga sommar.  Nu när mörkret smyger sig på mer och mer, vill jag se tillbaka och minnas de ljusa, vackra och minst sagt varma och händelserika dagarna...

Sommaren inleddes med något alldeles underbart...

Den 19: e juni gick min flickdröm i upplevelse, då jag fick MIN guldprins. Den bästa 30-års presenten genom alla tider! Jag tänker ofta på hur glad jag är över att jag har en alldeles egen guldkompis, och jag får bestämma allt, om jag vill att han ska ha rosa benlindor i hagen varje dag och äta prinsesstårta till middag varje söndag så blir det så! Ha ha! Underbar känsla! ;-)

Det stora projektet...

Vårt hus fick sig en rejäl ansiktslyftning på två sidor, under de allra varmaste dagarna... 

Mycket virke...

Der var spännande att få se huset utan panel, efter all rivning. Om det hade varit möjligt så hade vi gärna målat timret, det är så fint med röda, timrade hus. 

Höga höjder får man inte ha problem med... Tänk att jag knappt kunde gå upp för en stege för några år sedan... Nu går det riktigt bra med höga höjder, härlig känsla! 

Jobb och slit i vedervärdig värme... Farstun gav byggmästarna en riktig utmaning. Ruttet, snett och vint... 

Jag och Micke byggde på farstutaket och isolerade rejält. 

Det blev många trevliga middagar ute med långbord! 

Allt slit resulterade i en riktigt fin entré, vi är så otroligt nöjda! Jag är extra nöjd över fodret ovan dörr/fönster som jag ritade på, och det blev perfekt! ;-) 

Jag älskar fasadfärgen vi valde, den är så fin ihop med ljungen och den rosa himlen! 

Nu väntar vi bara på rätt pardörrar, dessa är inte de rätta, det är därför vi inte satt dit något handtag ännu...

Höll på att glömma... En riktig milstolpe! Micke tog ner stolpen (som jag tyckte förstörde hela utsikten), efter att elen äntligen grävts ned i backen. Ljuvligt att 

slippa se den nu. 

Det var en liten sammanfattning av en fullspäckad byggsommar. 

Nu i helgen har vi bygghjälp på insidan, och det är vi väldigt tacksamma över. Fönsterbyten resulterar i en hel del jobb även på insidan... 

Jag har börjat längta efter julen och redan hängt upp en julstjärna!  Oooops! Jag kände att jag behövde det eftersom Tuvalie fick vattkoppor förra helgen, precis när jag skulle på SPA. Inget SPA, bara massor av kliande och elände. Nu är det gjort i alla fall. 

Igår var vi och fikade och lekte hos en kompis, det var jättemysigt :-) Nu väntar byggande och mys.Trevlig helg! 

Det blev fredag, den här veckan också...

Gäsp, det är fredag och kväll...

Vilken känsla det är när det flyter på med bygget och saker och ting blir färdiga. Förra helgen fick vi riktigt mycket gjort. Det har känts ganska segt med farstun men nu har det hänt massor och det är väldigt snart helt klart, sedan är utsidan av farstun klar. Hurra!

Bilder från förra helgen.

Vilken känsla det är när Ojijis mugg äntligen ger med sig, och han känns fräschare än någonsin! Galoppen han bjöd på idag var makalös! 

Har man en pappa som var Tysklands mest vinstrika hinderhäst någonsin, (med en egen fanclub dessutom), så har man också en riktigt bra galopp! :-) 

Jag pratade med en väldigt trevlig person för några dagar sedan, som kan komma och sko av min fina Ojiji, och prova ut boots. Jag tycker att det kändes bra direkt när jag pratade med denna person på telefon - kunnig, jordnära och med hästens bästa som prio 1. Ser fram emot mer kontakt och en träff! 

Sötast i stan! 

När ska detta trista väder ge sig? Tur att det är lika roligt att rida, oavsett väder! Mitt smajl i galoppen, på vägen tillbaka till stallet, lyste nog upp omgivningarna lite tror jag!

Vilken känsla det är när det äntligen är fredag! Jag har haft så vansinnigt mycket att göra på jobbet under de senaste två veckorna, så jag trodde nästan att stressen aldrig skulle släppa taget om mig... Usch. Jag tror tyvärr inte att det kommer att lugna ned sig, men jag måste sluta stressa. Det leder ingen vart. Jag mår bara dåligt. På söndag ska jag på SPA med en fin vän. Jag har bestämt att det SKA bli vändpunkten. Ingen. Mer. Stress. 

Bara inte en hängig Tuvalie blir sämre. Hon var febrig idag på em så det känns inte allt för bra... Lilla skruttis, som pratar och pratar och säger så himla mycket kul nu. För några dagar sedan: "Mamma, jag är en snuppis"! :-) 

Snuppis, mamma och Mumsi!

Vilken känsla det är nu när Kajsa är här på besök och vi ska ha en supermysig helg! Tänk vad lyckligt lottad jag är som har syskon som vill komma och hälsa på oss! <3 Världens finaste syskon dessutom! <3 

Min fina ljuslykta lyser upp inne.

Och slutligen... Vilken känsla det är när man stressat hela veckan, sovit urdåligt och dessutom extra urdåligt natten till idag, och så tar man några klunkar vin... Zzz undrar om det blir rekord i att somna tidigt en fredag ikväll... 

Önskar alla mina fina läsare en finfin helg!  

Att rensa ut...

Tänk att vi numera har en riktigt fin brokvist. Nu kan vi sitta där och njuta, precis som det ska vara. Jag älskar vad jag ser när jag öppnar ytterdörren, både omgivningar och brokvist. Den är nu en naturlig sittplats, det får plats många, och solen ligger på under hela dagen. 

Fint på bron <3

Fantastisk morgon. 

Finaste bustjejen som älskar att hälla högar av grus och sten på nya bron...

Och tänk att vi stod ut med den gamla järnbron med hål i, som blev snorhal vintertid, under tre års tid!

Bron FÖRE 

Bron EFTER.

Tänk att vi numera har pardörrar! Vita, fina. Tyvärr fick vi fel dörrblad när vi beställde dörren,  men de ska bytas ut. 

Micke och Co. gjorde ett fantastiskt jobb förra veckan! Nu är farstutaket klart, det är ingjutet golvvärme i farstun, vindskivorna sitter på plats, brokvisten är klar, nu är det baske mig inte mycket kvar på denna farstu som blev ett rejält projekt. 

Drömmer om insidan med varmt golv, platsbyggd bänk och bra förvaring. Det roliga kommer framöver. 

Finaste bläsen. 

Med Ojiji går allt fortsatt bra, men han har fått mugg, framförallt i karleden vänster bak. Jag har gett honom ett tillskott i fodret under ca två veckors tid nu. Det är barkpulver från ett träd som heter Lapacho. 

"Lapacho-trädet har mycket stor motstånds- kraft mot angrepp av svampar, sporer och virus. [...] Den inre barken innehåller bl.a. ett kraftfullt antibiotiskt ämne samt järn i lättupptaglig form och ytterligare ett 20-tal mineralämnen". 

Källa:

http://www.immun.se/immun-filer/prod_data/pau_darco.htm

Det är tydligen flera hästägare som har provat att ge detta till sina hästar, och då blivit av med t.ex. röta i hovarna. (Ojiji har det). Anna Hane skriver bl. a. om det: http://annahane.wordpress.com/hovvard/hovsjukdomar/

Jag är helt säker på att det är tillskottet som driver ut obalansen ur t. ex. mage och tarm. (Som även orsakar rötan i hovarna).

Blä, mugg! 

Muggen (inflammation i huden) kom från ingenstans. Det finns ingenting i den yttre miljön som gett honom mugg, utan det är "skit" som kommer inifrån och ut nu. Han har inte haft mugg på väldigt länge. Häftigt hur fort det kan gå. Intressant att det nästan bara är vänster bakben som är drabbat. Det är ju hans svaga ben, han har alltid varit starkare i höger bak och efter skadan blev det inte bättre. Han har blivit lite påverkad av muggen, det kände jag när vi var ute och red igår. Det stramar/ömmar förmodligen, han är lite ofräsch helt enkelt. Jag hoppas att detta försvinner snart, med hjälp av bl a citron som har fungerat väldigt bra tidigare mot mugg. Vi tar det lugnt tills vidare. 

Idag tog vi en promenad. Stannade och snackade lite med en av flickvännerna på vägen hem... 

Jag hoppas även att detta är en bra start för att om några veckor kunna sko av honom. Jag har under många år tänkt att jag skulle vilja ha honom barfota, men det är först nu när han är min, som jag kan ta tag i det projektet. Mer om det får vi reda ut längre fram:-) 

Fina killen har fått fin hals!

Jag har också haft en del "obalanser" i kroppen som jag tror har försvunnit nu, efter lite kurering. 

Det är mycket "skit" som tas bort/ ska bort, på många olika plan. Fasad, renovering, förkylningar, obalanser. Samma känsla som jag får när jag ser de två nya sidorna på vårt hus - nytt, fräscht, fantastiskt, nystart- samma känsla hoppas jag på med mig själv och min häst, när det som behövs har rensats ut! 

Trevlig helg!